Denna fängslande komposition fokuserar på ett polynesiskt skulpturhuvud placerat på en vit kudde i en grund skål, vilket framkallar en ceremoniell eller minnesstämning. Figurens mörka hud kontrasterar med den vita kudden och skapar ett starkt spel mellan ljus och skugga. Bakom huvudet lutar en man mot en vägg och täcker sitt ansikte, vilket antyder sorg eller eftertanke. Bakgrunden är ett rikt dekorerat rum med stiliserade inhemska motiv och figurer i varma ockra-, röd- och blåttoner, vilket ger känslomässig och kulturell djup.

Konstnären använder djärva penseldrag och en noggrant balanserad komposition som först drar betraktarens blick mot huvudet och sedan gradvis till de lager-på-lager berättande scenerna i bakgrunden. Färgpaletten—djupa jordtoner berikade med lysande rött och intrikata mönster—återspeglar både motivets tropiska ursprung och konstnärens symboliska intentioner. Historiskt sett speglar detta verk det europeiska intresset i slutet av 1800-talet för ursprungskulturer och deras komplexa koloniala interaktioner. Det är en kraftfull reflektion över identitet och konstnärens personliga resa.