Målningen vecklar ut sig framför oss som en storslagen symfoni av naturen, ett hisnande panorama över de Bernska Alperna. Höga toppar, täckta av orörd snö, genomborrar himlen; deras majestätiska närvaro dominerar scenen. Konstnären fångar mästerligt spelet av ljus och skugga, med solen som försiktigt belyser bergssluttningarna, medan dalarna nedan är insvepta i en mjuk, eterisk dimma.

Man kan nästan känna den friska bergsluften och höra det mjuka suset av vinden som väver genom de höga, mörka träden. Förgrunden är full av liv, en herde tar hand om sin hjord. Kompositionen är ett bevis på konstnärens skicklighet och drar betraktarens blick över den vidsträckta utsträckningen, från den gröna skogen till de imponerande bergen. Färgpaletten domineras av kalla blå, gröna och vita toner, vilket skapar en känsla av lugn och frid; det är en visuell dikt, en hyllning till den naturliga världens råa skönhet.