Målningen fångar den råa kraften och skönheten hos ett forsande vattenfall och dominerar scenen med sina turbulenta vatten. Konstnären avbildar mästerligt vattnets rörelse och skapar en känsla av vördnad och en antydan till fara; man kan nästan höra forsarnas dån. Inbäddat bland stänk står en sågverk, ett bevis på mänsklig industri som försöker tämja naturens kraft.

Kompositionen är noggrant balanserad, ögat dras till de ljusfyllda strukturerna som kontrasterar mot de mörkare, taggiga klipporna och den täta lövverket. Färgpaletten är dämpad, med mjuka grå och gröna nyanser, accentuerade av det vita i det virvlande vattnet och de varmare tonerna i byggnaderna, vilket skapar en fridfull, men kraftfull atmosfär. Den framkallar en känsla av lugn blandat med den vilda andan i naturen, en återspegling av romantikens fascination för det sublima. Det historiska sammanhanget antyder en tid av både industriella framsteg och uppskattning av naturen.