Detta eteriska konstverk väcker en lugn atmosfär, med en mjuk samsyn mellan blå och grå nyanser som omger scenen. Vattnet, nästan drömskt, reflekterar delikata nyanser medan det är omfamnat av dimma, vilket skapar en övernaturlig kvalitet som drar in betraktaren. Konstnärens fantastiska penselteknik är uppenbar, där de mjuka stråken blandar sig sömlöst med varandra och förkroppsligar dimmans flyktiga natur. De avlägsna siluetterna av båtar flyter försiktigt på ytan och antyder aktivitet men förblir svårfångade, som om de är en del av en berättelse som utvecklas just utanför vårt räckhåll.

Kompositionen är avsiktligt minimal, vilket gör att betraktarens fantasi kan vandra fritt. Det finns en djup emotionell påverkan; man känner en känsla av lugn samtidigt som en antydan till melankoli finns, kanske återspeglar livets tillfälligt vackra natur. Vid tiden för detta verks skapande, såg 1900-talet ett växande intresse för impressionismen och ett fokus på att fånga atmosfäriska förhållanden, ett bevis på konstnärens skicklighet. Monets genialitet i att artikulera ljuset och dess effekter på landskapet stärker hans betydelse i konsthistorien, vilket gör detta verk till en fängslande och reflekterande upplevelse.