Verket fångar den lugna skönheten av en trädgårdssjö, duken glittrar nästan av reflektioner av ljus som dansar på vattenytan. Näckrosorna, med sina mjuka rosa och vita blommor, flyter varsamt över det ceruleanska och smaragdgröna vattnet och skapar en livlig kontrast med de rikliga blå och gröna nyanserna som mjukt böljar. Genom breda, uttrycksfulla penseldrag artikulerar konstnären naturens väsen snarare än att helt enkelt replikera dess former; färgerna blandas och pulserar med liv, vilket speglar den fridfulla anden av omgivningen. När man ser närmare avslöjar lager av färg en meditativ komplexitet som talar om impressionismens själ.

I detta verk använder Monet en dynamisk komposition och använder ett diagonalt arrangemang som leder betraktarens öga över duken, och bjuder in dem att försjunka i detta akvatiska paradis. Kontrasten mellan ljus och skugga skapar en eterisk kvalitet som betonar interaktionen mellan reflektion och djup, som om betraktaren tittar in i en drömvärld. Detta verk övergår bortom ren botanisk representation; det inbjuder till reflektion och väcker känslor av fred och nostalgi. Den historiska ekon av impressionismen förstärker ytterligare dess betydelse, eftersom det representerar en radikal förändring i den konstnärliga perspektivet som prioriterar personlig erfarenhet och känsla över rigid formalism, vilket gör att varje åskådare kan njuta av ett ögonblick av lugn skönhet, fångad för alltid på duken.