Scenen är omgiven av naturens rikedom som omfamnar betraktaren som en varm kram. Livliga gröna nyanser blandas med varma gula och mjuka blått, som liknar solens ljus som filtrerar genom en tät bladverk. Träd med tjocka stammar och lövrika grenar står stolt, deras former återgivna med Renoirs karaktäristiska lösa penseldrag – varje penseldrag inbjuder till intimitet med landskapet. I detta gröna helgedom verkar en figur klädd i vitt smälta ihop med omgivningen och tillför en känsla av lugn och harmoni.

Den känslomässiga effekten av detta verk är djup, och väcker känslor av fred och lugn. Konstnärens teknik – där färg och ljus dansar i harmoni – är ett kännetecken för impressionismen, och fördjupar oss i en upplevelse som överskrider ren observation. När betraktaren stirrar på denna pastorala skönhet fångas essensen av en ögonblick i tid, och ekar med konstnärens önskan att inte bara avbilda ett landskap utan också luften och andan av naturen – dess ljud, dess känslor och dess historier sammanflätade i bildens väv. Detta verk härrör från en tid då Renoir strävade efter att uttrycka ljusets flyktiga egenskaper, vilket gör det möjligt för oss att kliva in i en värld där naturen är levande, pulserande med livlig energi.