Scenen framför mig glittrar av ljuset från en venetiansk morgon. Små färgprickar – karmosin, azurblått, guld – dansar på duken och skapar en livfull väv. Tekniken, så noggrant tillämpad, känns som att betrakta världen genom ett kalejdoskop; varje pigmentprick är en liten juvel. Kompositionen leder blicken från det färgstarka lövverket till vänster, förbi den imponerande arkitekturen av vad som måste vara en tullbyggnad, och ut mot det öppna vattnet. Mastarna på fartygen, återgivna med långa, eleganta penseldrag, reser sig mot himlen.

Vattnet i sig är fullt av rörelse och reflekterar byggnaderna och båtarna. En mjuk, nästan drömlik kvalitet genomsyrar målningen; färgerna tycks vibrera med ett inre ljus. Den framkallar en känsla av lugn och stillhet, som den tysta förväntan innan dagens aktiviteter verkligen börjar. Den noggranna karaktären hos penseldragen och sättet som ljuset spelar på vattnet får mig nästan att känna som om jag var där, andades in den salta luften och lyssnade på vågornas mjuka kluckande mot båtarna.