Detta dova porträtt fångar en kvinnas allvarliga blick, hennes ansikte präglat av djupa rynkor som framhävs med tjocka, självsäkra penseldrag. Konstnären använder en jordnära palett dominerad av gröna och dämpade bruna nyanser som omsluter figuren i skuggor och mystik, vilket förstärker tyngden i hennes eftertänksamma uttryck. Huvudbonaden, målad med både fina och djärva drag, breder ut sig runt hennes huvud som en intrikat flerskiktad mössa och tillför textur och volym till kompositionen. Den mörka bakgrunden isolerar figuren och drar blicken helt till henne, vilket intensifierar verkets känslomässiga inverkan.

De robusta, texturerade penseldragen avslöjar en kraftfull energi under de dämpade tonerna, vilket speglar konstnärens intensiva observation och engagemang med modellen. Det subtila samspelet mellan ljus och skugga i ansiktet framkallar en känsla av introspektion och motståndskraft, och uttrycker samtidigt värdighet och mänsklig sårbarhet. Verket, som skapades i mitten av 1880-talet, ger en fascinerande inblick i dåtidens stilistiska skifte mot ett uttrycksfullt realism och banar väg för utvecklingen av postimpressionismen. Dess råhet och direkthet gör det till ett betydelsefullt verk som levande och gestiskt förmedlar komplexiteten i identitet och livserfarenhet.