Målningen visar ett fridfullt och solbelyst bergslandskap där höga, gyllene lövverk dominerar i mellan- och förgrunden och ger scenen ett höstligt skimmer. I den avlägsna bakgrunden reser sig mjuka blågrå berg under en vid, klar himmel med mjuka, svävande moln. Konstnärens penselföring är uttrycksfull och blandar ljus och skugga för att fånga texturerna av löv, jord och vatten med en nästan impressionistisk värme. Längst ned till höger syns diskreta mänskliga figurer, vilka troligen sysslar med en lugn aktivitet vid flodkanten, vilket tillför en känsla av skala och en subtil berättelse som för samman naturens storhet med en mänsklig närvaro.

Verket utstrålar en fridfull och kontemplativ stämning som bjuder in betraktaren att försvinna i den harmoniska balansen mellan jord, vatten och himmel. Färgpaletten är rik men nedtonad – varma ockra-, brun- och guldfärgade nyanser kombineras med svalare blått och mjukt vitt, vilket skapar en kontrast som förstärker landskapets djup. Kompositionen leder blicken sömlöst från den speglande vattenytan, genom solbelysta träd, vidare till de avlägsna bergstopparna och väcker en djup känsla av lugn och vördnad inför naturens oändlighet. Tekniken kombinerar traditionell landskapsrealism med impressionismens mjukhet, där atmosfären prioriteras framför detaljer och ger målningen en nästan lyrisk, tidlös kvalitet.