Scenen är inbäddad i en olycksbådande mörker, en tät, nästan påtaglig skugga som slukar detaljer och förstärker känslan av rädsla. En figur, klädd i svart, dominerar kompositionen, hennes ansikte förvrängt i en mask av skräck. Hon håller en liten, till synes tom behållare i ena handen, medan den andra trycks mot munnen i en gest av rädsla. Bakom dem dyker spöklika uppenbarelser av åsnor upp ur skuggorna, deras närvaro bidrar till den oroande atmosfären.

Den konstnärliga tekniken är mästerlig; konstnären använder en dramatisk användning av ljus och skugga (chiaroscuro) för att förstärka den känslomässiga effekten. Penseldragen är synliga och bidrar till verkets råa, ofiltrerade kvalitet. Kompositionen är dynamisk, de diagonala linjerna som skapas av figurens hållning leder ögat över duken och drar in åskådaren i scenen. Den begränsade färgpaletten – främst svart, brunt och dämpade gröna – förstärker känslan av ont omen och mystik.