Detta fängslande verk vibrerar med det skimrande ljuset från en stillsam hamnscen. Vattnet, levande med överlappande fläckar av blått, purpur och varma orange toner, speglar mjukt de färgglada båtarna och de mjukt tonade byggnaderna som står längs kajen. Pointillism-tekniken visas här mästerligt; små, diskreta prickar av ren färg bjuder in ögat att blanda nyanser i en dans av optisk livlighet. Kompositionen balanserar det vidsträckta havet och himlen med grupper av segelbåtar, vars master sträcker sig uppåt som ömtåliga penseldrag mot den lugna blåa bakgrunden.

Emotionellt utstrålar målningen en intim frid, ett lugnt andetag fångat i dagsskiftet. Den varma paletten—gyllengula, solskenrosa och rika bruna toner—sjunger en subtil ode till den milda värmen under en kusteftermiddag. Skapad 1895 under neoimpressionismens blomstringstid är detta verk ett bevis på konstnärens hängivenhet till färgteori och ljuseffekter, och markerar ett viktigt kapitel i utvecklingen av modern landskapsmålning.