Denna fina teckning fångar det lugna men uttrycksfulla porträttet av en ung kvinna, hennes blick svagt riktad åt sidan, vilket väcker en känsla av tyst kontemplation. Konstnären använder skickligt en kombination av fin blyertsskuggning och röda pastell- eller kritmarkeringar som ger värme åt hennes flödande hår och svagt definierar ansiktets och handens konturer. Den stora, nästan impressionistiska hatten som ritats med lösa, självsäkra streck kröner henne med en blandning av lekfullhet och tyst elegans. Hennes gest — att delvis vila armen på något som verkar vara en stolrygg — förmedlar en avslappnad men ändå värdig närvaro, som inbjuder betraktaren att fundera på hennes tankar bortom ramen.

Kompositionen visar en mästerlig hantering av ljus och skugga, där mjuka övergångar av grafit blandas med de suggestiva linjerna i hennes draperade klädsel för att skapa volym och djup utan att förlita sig på tunga detaljer. Den återhållsamma men uttrycksfulla färgpaletten betonar subtil emotion och ger porträttet en tidlös, nästan eterisk aura. Verket återspeglar charmen och intimiteten från sekelskiftet, där konstnären kombinerar teckning med mjuka färger för att framkalla en sinnesstämning snarare än strikt realism. Man kan nästan höra en viskning av introspektion, ett ögonblick fångat mellan tanke och närvaro, som framhäver modellens eviga grace och konstnärens känslighet.