Detta uttrycksfulla porträtt fångar en ung flicka som står stilla i ett mjukt suddigt naturlandskap. Hennes blick möter betraktarens med en tyst intensitet, inramad av långt löst hår och en bredbrättad stråhatt prydd med ömtåliga blommor. Konstnärens mästerliga teknik syns i de intrikata detaljerna på hennes spetsblus, där subtila mönster framträder genom varsamma penseldrag, vilket kontrasterar mot den mer impressionistiska återgivningen av omgivande lövverk och himmel. Den dämpade jordfärgspaletten och de milda blå tonerna skapar en harmoni som fyller scenen med en nostalgisk, nästan drömlik atmosfär.

Kompositionen fokuserar på flickan, vars gestalt nästan lyser mot den mörka bakgrunden och framkallar en känsla av oskuld och stilla eftertanke. Hon håller en lös bukett vilda blommor, och hennes händer är målade med varsam realism, vilket bjuder in betraktaren att känna det sköra i ögonblickets skönhet. Målad i början av 1900-talet speglar verket en övergångsperiod där traditionell realism blandades med en framväxande impressionistisk känslighet och fångade både ungdomens fysiska närvaro och dess flyktiga stämning.