Målningen fångar en fridfull morgonscen vid Louvren, badad i vårens mjuka ljus. Himlen, en vidsträckt yta av ljusblått, är prickad med fluffiga moln som verkar driva lata över duken. Konstnärens penseldrag skapar en känsla av rörelse och lätthet, som om betraktaren kunde känna den milda brisen. Seinefloden flyter graciöst och reflekterar himlens nyanser och byggnaderna som kantar dess stränder. Själva byggnaderna, återgivna med en delikat touch, antyder Louvrens storhet och historia.

Kompositionen är noggrant balanserad, med träden till vänster som ger en naturlig ram för scenen. Deras känsliga blommor erbjuder en touch av färg, som kontrasterar med de svalare tonerna i vattnet och himlen. En ensam figur står på vallen och lägger till en känsla av skala och mänsklighet till det vidsträckta landskapet. Konstnärens användning av ljus och skugga är mästerlig och skapar djup och dimension. Målningen framkallar en känsla av frid och lugn och inbjuder betraktaren att pausa och uppskatta skönheten i ögonblicket.