Denna suggestiva scen fångar en stund i landsbygdslivet där en ung kvinna lutar sig mot en hög av nyss skördad hö. Hennes hållning, med händerna kring en kratta, antyder en kort paus mitt i arbetet. Inuti höstackens skydd sitter två barn stilla, deras uttryck blandar nyfikenhet och lugn. I bakgrunden drar två oxar en plog genom den fuktiga jorden, styrda av en avlägsen gestalt, vilket betonar det gemensamma arbetet under skördetiden.

Konstnärens teknik är djupt rotad i realism, med noggrann uppmärksamhet på texturer — det grova höet, den mjuka tyget i kvinnans kläder och den rika, fuktiga jorden. Färgpaletten, dominerad av jordnära bruna, gröna och grå toner, skapar en dämpad men intim atmosfär som antyder mulet väder och tyngden av hårt arbete. Kompositionen balanserar figurerna i förgrunden mot det vidsträckta fältet, leder blicken från människorna till oxarna och tillbaka, och väver en berättelse om slit och stilla uthållighet. Verket väcker känslor, väcker respekt för jordbrukslivet och dess rytmer, samtidigt som det visar konstnärens skicklighet att förena berättande och naturalism.