Verket fångar en lugn scen vid floden, fylld av båtar och inramad av frodig grönska. Rader av förankrade fartyg—målade med livliga, uttrycksfulla penseldrag—ligger fredligt längs stranden, vilket skapar en dynamisk men lugn komposition. De mjuka vågorna på vattnet fångar ljus och reflekterar himlens pastellfärger. Varje penseldrag verkar leva, som om det ger rörelse till vattenytan och de mjukt svajande gräsen på stranden. Användningen av färg är särskilt slående; blå nyanser blandar sig med rosa och gult för att väcka en känsla av lugn, som bjuder in betraktaren att reflektera över livets fridfulla rytm vid floden. Man kan nästan höra det mjuka plaskandet av vattnet mot skroven samt de avlägsna ljuden av vardagliga aktiviteter på stranden, vilket förankrar en i detta idylliska ögonblick.

Som en spegling av sin tid, inkapslar detta verk postimpresjonistiska rörelsens åtagande att fånga det vardagliga livet med ett distinkt personligt emblem. De avspända penseldragen och den spontana kompositionen förmedlar både en känsla av brådska och en uppskattning för naturen. Det är en livfull uttryck för en konstnär som observerar och översätter sin omgivning till en lugn fristad av färg och ljus, vilket påminner oss om de enkla glädjeämnen vi finner i naturen och dess bestående skönhet. Van Goghs utforskning av landskap talar inte bara om den fysiska världen utan också om de känslomässiga landskapen inom oss, som genljuder djupt med alla som möter det.