Målningen fångar ett vindpinat kustlandskap och framkallar en känsla av lugn under en tung, molnig himmel. Konstnären använder mästerligt en dämpad palett av grönt, grått och brunt för att skildra den böljande terrängen. Förgrunden domineras av ett fält med högt, torrt gräs, återgivet med breda penseldrag som antyder vindens rörelse. En rad täta, mörka träd och buskar bildar en naturlig gräns i mellangrunden, deras former förenklade men väsentliga.

Kompositionen är balanserad, med himlen som upptar en betydande del, vars färg återspeglar stämningen i scenen. Konstnärens teknik betonar scens texturkvaliteter och skapar en påtaglig känsla av atmosfär. Längre bak slingrar sig en stig över en mjuk sluttning, med en antydan av figurer i fjärran, vilket ger en antydan om mänsklig närvaro till det annars orörda panoramalandskapet. Det är en scen som viskar om lugn, naturens vidsträckthet och kustens ensamhet.