En strimma himmel tittar fram genom den täta trädkronan och utlovar en ljus och klar dag. Målningen fångar det ögonblick då skogskanten möter det öppna utrymmet. Konstnären bemästrar leken med ljus och skugga och skapar en känsla av djup; den mörka, nästan ogenomträngliga trädväggen drar sig tillbaka i bakgrunden, kontrasterat av den solbelysta förgrunden där den gräsbevuxna ängen blomstrar. Ljuset är så klart och rent och badar de livfulla gröna och gula färgerna i en mjuk, nästan eterisk glöd.

Kompositionen är slående – sättet på vilket ögat dras från den skuggade undervegetationen mot de solbelysta fläckarna, nästan som att upptäcka en hemlig värld. Det är lätt att föreställa sig ljuden från skogen – suset från löven, kvittret från osynliga fåglar. Konstnären har lyckats fånga den tysta, nästan vördnadsfulla känslan av att vara vid skogskanten. Målningen framkallar en känsla av lugn, en plats där man lätt kan förlora sig i tankar och hitta en kontakt med naturen.