Scenen utspelar sig med en mjuk, nästan eterisk kvalitet, där mötet mellan land och hav är målat i mjuka toner. Konstnären använder en lös, impressionistisk stil, med synliga penseldrag som ger målningen en känsla av rörelse och liv; himlen, en duk av bleka blått och subtila gråtoner, skapar en lugn stämning. Nedanför avslöjar kustlinjen en stad som är belägen på kanten av en klippa, vars byggnader återges i ett delikat samspel av ljus och skugga. Vattnet är en fridfull utsträckning, punkterad av några segelbåtar, vilket ger en touch av mänsklig närvaro till landskapets vidsträckthet.