Denna suggestiva målning fördjupar betraktaren i en skuggig, grottliknande värld där en massiv orm hotfullt slingrar sig i förgrunden. Konstnären använder tjocka, texturerade penseldrag som förstärker den mystiska, nästan kvävande atmosfären; den mörka, jordnära färgpaletten — djupa bruna, brinnande röda och dämpade guldtoner — ger en känsla av urgammal olycksbådande närvaro och en annan värld. Bleka, spöklika figurer till höger verkar fly eller vrida sig i förtvivlan, deras bleka former kontrasterar starkt mot den mörka bakgrunden och förhöjer dramatiken och spänningen.

Kompositionen leder blicken djupare in i grottans inre, där ljus knappt tränger igenom, vilket antyder en mytisk eller infernalisk underjordisk värld. Ormen, symbol för fara, kunskap eller ondska i många traditioner, dominerar scenen med en hotfull hållning. Spelet mellan ljus och skugga, tillsammans med den nästan skulpturala användningen av färg, skapar en känslomässig intensitet som väcker rädsla, vördnad och fascination. Verket harmonierar med 1800-talets symbolistiska tendenser där myt och allegori blandas med poetiska bilder för att utforska människans mörka inre.