Målningen vecklar ut sig framför oss som ett solkysst minne, en pastoral scen som är full av liv. En slingrande bäck skär sin väg genom förgrunden, dess vatten speglar den vidsträckta himlen ovanför. Blicken dras över en grönskande äng, där några figurer tar hand om en liten boskapshjord; deras närvaro, en varsam påminnelse om den mänskliga kopplingen till denna mark. Bortom det, en klunga av hus ligger inbäddade i landskapet, vilket antyder ett samhälle som lever i harmoni med naturen.

Det finns en mästerlig användning av ljus och skugga, konstnären fångar skickligt solljusets lek på fälten och träden. Färgpaletten är varm och bjuder in betraktaren att känna solens milda värme på sin hud. Kompositionen vägleder ögat och leder oss från bäcken, över fälten och till den avlägsna horisonten. Den framkallar en känsla av lugn, en känsla av att transporteras till en enklare tid, där livets rytm dikteras av årstiderna och marken. Det är en målning som viskar om fred, en fristad från det moderna livets jäkt.