Målningen skildrar en dunkel och starkt känsloladdad scen av korsfästelsen. Den centrala figuren är Kristus, vars muskulösa kropp är dramatiskt upplyst mot en mörk och hotfull himmel, vilket förmedlar vikten av lidande och uppoffring. Den dramatiska användningen av chiaroscuro framhäver hans sår och spänningen i armarna utsträckta på det träkors han hänger på, medan en blodfläckad tygbit blygsamt täcker hans nedre del. Runt omkring interagerar skuggiga figurer — en pekar uppåt, andra är delvis dolda i skuggorna — vilket bidrar till den laddade atmosfären. Till höger håller en ryttare uppe vibrerande flaggor vars klara färger kontrasterar starkt mot de dämpade jordtonerna och de djupa skuggorna som dominerar kompositionen.

Delacroix penselföring är dynamisk men kontrollerad, och blandar en palett av mörka bruna, grå och hudtoner med plötsliga inslag av ljusare färger, vilket förstärker patos och visuell dramatik. Kompositionen leder blicken uppåt och betonar korsets vertikalitet och Kristi upphöjda form, medan de vinklade figurerna skapar en känsla av rörelse och mänskligt gensvar på den gudomliga tragedin. Målningen inbjuder till djup meditation över lidande, offer och frälsning inom kristen tradition och illustrerar konstnärens mästerskap i ljus-och skuggspel under romantiken.