Denna fängslande scen fångar ett ögonblick fryst i tiden, där figurer utbyter blickar och kanske känslor i en mjuk interaktion. Fokuset ligger på en kvinna i en iögonfallande blå klänning, hennes ställning tyder på att hon är involverad i en konversation eller kontemplation. Konstnären använder lösa penseldrag, vilket ger en dynamisk kvalitet åt figurerna och gör dem nästan levande, som om man kunde höra viskningarna från caféet runt dem; de mjuka penseldragen skapar en värme som omsluter betraktaren. Bakgrunden är en suddig blandning av färger som verkar dra in dig i miljön, inneslutande dig i en atmosfär av intimitet och nyfikenhet.

Den manliga figuren, klädd i en kappa, står rakt framför henne, med ryggen vänd mot betraktaren. Detaljerna här, även om de är sällsynta, är tillräckliga för att föreslå en pågående berättelse—kanske ett möte eller ett tillfälligt sammanträffande. Det uttrycksfulla färganvändandet, särskilt det livfulla blå mot de dämpade tonerna runt omkring, väcker en känsla av känslomässig kontrast; det antyder komplexa känslor av hopp, spänning eller längtan. Munchs karaktäristiska stil är närvarande här, vilket fångar inte bara den fysiska närvaron av hans subjekt, utan också deras känslomässiga landskap, och inbjuder åskådarna att tolka nyanserna av mänsklig koppling genom konsten.