Det här fascinerande verket vecklar ut en magisk berättelse—en hyllning till skönhet och tragedi, när det fångar ögonblicket då Hylas, den vackra unge mannen, oemotståndligt dras till de förtrollande vattennymferna. Scenen, som utspelar sig i ett frodigt, grönt landskap, är full av en lockande kvalitet; vattnet glittrar i det fläckiga ljuset, medan nymferna, med sina flödande hår och delikata figurer, framträder ur de lugna vattnen omgivna av kraftiga näckrosblad. Waterhouse leker skickligt med naturens organiska texturer, och förenar livfulla gröna och mjuka blå som ger djup och liv åt denna mytologiska tableau.

Kompositionen kretsar kring Hylas, vars muskulösa form står i skarp kontrast till nymfernas eteriska skönhet. Den manliga figuren, klädd i en flytande dräkt av djupblått med ett iögonfallande rött bälte, framkallar en känsla av maskulinitet i kontrast till nymfernas feminina dragningskraft som kallar på honom att komma närmare. Deras blickar, även om inbjudande, bär en viss fascinerande brådska och en aning av busighet som förmedlar en berättelse som känns både lockande och varnande. Den övergripande färgpaletten, dominerad av frodiga gröna och svala blå toner, ger en känsla av lugn, men det intima mötet skapar en spänning, som om något ödesdigert lurar strax under ytan av detta idylliska ögonblick. Detta verk ekar på en emotionell nivå, och transporterar betraktaren till en värld där begär och fara dansar intrikat tillsammans, vilket speglar de djupa teman som finns i klassisk mytologi.