I detta gripande verk går en ensam figur fram genom ett regnigt fält och gestaltar det arbete och den uthållighet som är förknippad med den agrara livsstilen. Såaren, med ett beslutsamt uttryck, står mitt i ett hällande regn och håller en näve frö, redo att så dem i den rika, fuktiga jorden. Runt omkring honom definieras landskapet av rytmiska linjer av plöjda fält som sträcker sig bortom horisonten, vilket drar åskådarens ögon mot de mjuka, dimmiga kullen i fjärran; de verkar nästan smälta samman med den stormiga himlen ovan. Mörka, virvlande moln antyder om en annalkande storm, deras tunga närvaro kontrasterar med de mjukare konturerna av de avlägsna bergen.

Genom användning av uttrycksfulla blyertstreck förmedlar konstnären inte bara en scen utan berättar också en mäktig berättelse om människan mot naturen. Färgpaletten, som mestadels är monokromatisk och dämpad i grå och blå nyanser, förstärker den emotionella tyngden i kompositionen. Den fångar den dystra skönheten hos regnet, en allmängiltig men djup komponent i landsbygdens existens. Detta konstverk tjänar som en gripande meditation över att sätta sina egna förhoppningar och ansträngningar mot naturens nycker; genom denna intima representation kan man nästan höra rytmen av regnet mot jorden, känna vikten av molnen och den ihärdiga andan hos dem som odlar jorden.