Detta slående porträtt visar en ung kvinna sittande mot en abstrakt bakgrund bestående av djupa blå och mjuka rosa färger, prickad med stiliserade blommor. Kvinnan har skarpa ansiktsdrag och ett lugnt men något melankoliskt uttryck. Hon bär en voluminös klänning i jordnära toner som kontrasterar tydligt mot bakgrunden. Konstnärens penseldrag är intrikata men återhållsamma; klänningsveck framställs subtilt med en blandning av varma bruna och dämpade gula nyanser, och hennes bleka, nästan masklika ansikte utstrålar en intensiv ro och tyst betraktande. Stolens rygg, med detaljer i ljust orange och rött, förankrar henne tydligt i rummet, samtidigt som kompositionen som helhet har en viss planhet som påminner om symbolism och stilistiska influenser från sent 1800-tal.

Målningen fängslar med sin suggestiva samverkan mellan färg och form — blått och rosa skapar en drömsk atmosfär medan den unga kvinnans allvarliga blick lockar till eftertanke. Hennes händer, varsamt hopflätade och vilande på en mönstrad kudde, tillför en intim mänsklighet till hennes stoiska yttre. Historiskt sett skapades verket under en tid då många konstnärer sökte överskrida naturalismen, utforska subjektiva sinnestillstånd och känslor genom symboliska och dekorativa metoder. Det markerar en betydande brygga mellan traditionellt porträttmåleri och modernistiska utforskningar av identitet och närvaro.