Konstverket presenterar en fridfull vy av antika ruiner som speglas i det lugna vattnet i en flod. Kompositionen är noggrant balanserad, med de vittrade strukturerna som intar scenens mittpunkt, deras former mjukas upp av ljusets och skuggornas spel. Konstnärens skickliga användning av akvarell ger scenen en eterisk kvalitet; färgerna är levande, men tillräckligt dämpade för att förmedla en känsla av historiskt djup och tidlöshet. Reflektionen i vattnet är lika viktig som själva byggnaderna, vilket fördubblar den visuella effekten och skapar en känsla av symmetri och frid. Figurerna av människor i förgrunden, kanske lokala invånare, ger en känsla av skala och liv. Den övergripande effekten är en lugn majestät, som inbjuder betraktaren att kontemplera det förflutnas mysterier och storhet.