Denna lugna scen fångar ett ömt ögonblick mellan två personer som sitter på en solbelyst marmorterrass med utsikt över ett stilla hav. Kvinnan till höger, klädd i en flödande, blekgrön klänning av mjukt, genomskinligt tyg, utstrålar en mild grace medan hon håller en ömtålig bukett i ena handen. Hennes mjuka uttryck och avslappnade hållning står i kontrast till figuren till vänster, som verkar mer introspektiv, sänker huvudet och kysser kvinnans hand i en gest av vördnad eller avsked. Det subtila spelet av ljus och skugga över marmorytan och de draperade kläderna visar en utsökt behärskning av naturalistisk detalj och textur. Den dämpade men lysande färgpaletten — mjuka blå, gröna och krämvita toner — framkallar en lugn atmosfär och badar scenen i ett varmt, gyllene sken som antyder eftermiddagssolens ljus.

Kompositionens balans uppnås genom placeringen av figurerna, de svepande linjerna i kvinnans klänning och den vidsträckta horisonten bakom dem, vilket leder betraktarens blick mot det lugna havslandskapet. Denna målning inbjuder till reflektion över teman som kärlek, avsked och ömtåliga mänskliga band, förstärkta av konstnärens förfinade penseldrag och subtila tonala övergångar. Den klassiska miljön och klädseln antyder en antik värld, ett kännetecken för 1800-talets akademiska måleri som förenar idealiserad skönhet med känslomässig djup, och skapar en tidlös berättelse som tyst ekar i betraktarens fantasi.