Scenen utspelar sig med en skarp klarhet, en ögonblicksbild av livet i Paris. Kompositionen är noggrant planerad, med avenyer som drar sig tillbaka i fjärran, kantade av precist återgivna träd. Konstnären använder en palett dominerad av grönt, brunt och en blek himmel, vilket skapar en känsla av lugn, nästan distanserad observation. Penseldragen är kontrollerade, gränsande till det illustrativa; varje element, från träden till veteranbilarna, får sin rättmätiga uppmärksamhet. En kvinna med ett rött parasoll tillför en touch av livfull färg, och gatlyktan, som en väktare, understryker scenens djup. Den övergripande effekten är en av lugn elegans, som fångar ett ögonblick från en svunnen tid.