Konstverket transporterar mig omedelbart till en värld av höga berg och strömmande vatten. Konstnären använder mästerligt de traditionella teknikerna för tuschmålning, med olika nyanser av grått och svart för att representera de imponerande klippformationerna. Kompositionen är uppdelad i två distinkta men harmoniska paneler, som vart och ett är ett vittnesbörd om naturens storhet och närvaron av mänskliga figurer. En panel visar en ensam figur till häst, placerad på en klippa, som till synes kontemplerar den vidsträckta utsträckningen framför sig; den andra, en ensam figur vid floden. Användningen av negativt utrymme och strategiska penseldrag gör att målningen kan andas och förmedlar både landskapets vidsträckthet och scenens lugn. Färgerna är dämpade, men den totala effekten är slående. Den framkallar en känsla av vördnad och uppmuntrar till kontemplation av vår plats i världen. Det är en visuell dikt som återspeglar känslan i de gamla verser den representerar.