Bilden skildrar en krigskyrkogård och presenterar en scen av stillhet och högtidlighet. Otaliga kors är ordnade i rader, som ett grått hav som sträcker sig bortom under en dyster himmel. Varje kors representerar ett förlorat liv, och åskådaren kan känna krigets brutalitet. Användningen av penseln är återhållsam och exakt och beskriver i detalj de subtila grå nyanserna på himlen och gravstenarna, vilket skapar en atmosfär av undertryckt sorg. Ljusa flaggor och kransar pryder korsen och lägger till en touch av hopp till detta ödsliga land och uttrycker sorg för de döda. De avlägsna husen och de få figurerna antyder världen utanför kriget, en värld som för alltid förändrats av kriget. Det verkar finnas en tung tystnad i bilden, som bara bryts av ljudet av vinden som blåser genom träden. Den övergripande kompositionen leder blicken mot mitten, och de täta gravstenarna får åskådaren att känna sig kvävd, vilket intuitivt visar krigets kostnad.