Detta utsökta stilleben fångar ett ögonblick på ett café, rotat i vardagen men fullt av en obestridlig livlighet. Kompositionen centreras kring ett glas absint, den ljusgröna vätskan som glänser mot den glasflaska som står bredvid. Ljuset studsar mot ytorna och skapar ett mjukt spel av reflexer som dansar över det vita bordet. I bakgrunden får vi skymta figurer som rör sig utanför, deras former mjukt omskrivna som om de vore visioner fria från definitioner; vi inbjuds in i detta intima rum, där gästfrihet möter konsten.

Van Goghs mästerliga penseldrag är tydliga genom hela verket. Penseldragen är något hektiska men avsiktliga, och skildrar energin från café-scenen. De varma gula och kalla gröna harmoniserar; de framkallar en känsla av en lat eftermiddag, kanske fylld av viskningar och mjuka skratt. Konstnären injicerar känslor i det vardagliga och fångar ett flyktigt ögonblick som nästan känns påtagligt. Det är som att vi skulle kunna sträcka ut handen för att röra vid glaset, känna kylan av absinten och värmen från solen som silas genom caféfönstren.