Att bevittna den här scenen är som att kastas in i hjärtat av en mardröm – ett sjukhus som förtärs av lågor. Eldens råa energi är påtaglig, en kaotisk dans av orange och rött mot ett kvävande mörker. Goyas penseldrag, djärva och ohämmade, fångar händelsens omedelbarhet; de frenetiska figurerna, återgivna i snabba, nästan suddiga drag, förmedlar förtvivlan hos dem som fångats i infernot. En ljusstråle, möjligen från ett fönster eller själva elden, genomborrar mörkret och erbjuder en flyktig glimt av hopp mitt i den utspelande tragedin. Jag kan nästan höra skriken, spraket från elden och de sorgsna ropen från de drabbade. Den emotionella tyngden är enorm, ett bevis på konstnärens förmåga att förmedla krigets fasor och mänskligt lidande.